Dag fem

För en vecka sedan äntrade vi "scenen". Det går så fort att man nästan inte hinner med. Det vilar en fast beslutsamhet och gedigen stabilitet över våra grupper. Alla jobbar på och vet vad som gäller. Det känns fortfarande som att vi är i fas även om en del växtmateriel fortfarande saknas, men det kommer vi att råda bot på  med hjälp av våra fantastiska sponsorer. Trädgårdarna börjar ta mer och mer form för var dag, och nu går det inte att ta miste på vilken saga som utspelas i vissa utav trädgårdarna.

Det är kul att ni Enköpingsbor stannar till och är så pratglada och positiva till vårt arbete. Varje dag får vi tillfälle till trevliga samtal med er, för att inte tala om all positiv feedback ni ger oss, det uppskattas ska ni veta!

Solen fortsätter glatt att skina från en klarblå himmel, och vi skiner med den. Förvandlingen av 5 x 64kvm fortsätter och vi stortrivs. Det här är ett minne för livet!

Inte ett moln, så långt ögat kan nå....

Emelie sågar sten, och så en liten hemlis i framkant..

svalka för vrister och traditionsenlig stråhatt



leverans av "specialare"

Ja, men det blir ju bra det här!

Thomas räknar på avgift för hyra av lånad stol 

Andreas snickrar och måttar

Elena bygger mur med stor precision



Växter på ingång, härligt!

och ännu fler!

Myggmedel VS solkräm, 1-1

Hanteras varsamt! 

utjämning hos Oz

Teamwork

Äsch, vi tar lite fler bilder nu när jag ändå är igång.

Fler specialare på gång, vad kan nu det här vara..

Var det en tjuga jag var skyldig?

Det här är INTE som det ser ut.

Hårt arbete i gassande sol

Ingen ser om jag går här va?..

Frida kollar trycket

Malin jobbar och sliter

Ingen fara, det är bara en handfull kallt vatten på soliga kinder och svettig panna

Kicki och Simon mäter ut dammduk

Mari spolar rent någonting

Emelie och Anna måttar in stenarna

Halloween.. Nej då, det är bara Simon redo för sten kapning

Cecilia, Jesper och Mari från Oz får sällskap av Anna från Törnrosa

Jonathan och Kristina flätar pilstaket

Med aningen varma axlar som efter idag intagit en något mörkare ton går jag och lägger mig med en skön känsla i kroppen. Det är nästan svårt att sova på grund av ivern över att fortsätta bygget nästa dag. Men man sover gott vill jag lova. Efter dagar i friska luften, hårt arbete och många glada skratt som har förlängt livet med minst tio år känns det som att man kan sova i 100 år (så passande). Det här är rena hälsoresan. Men det är tur att vi har en deadline, för det här tempot skulle man inte orka med hur länge som helst. Imorgon kör vi på igen, mot samma mål men med ett nytt delmoment att avsluta. Imorgon skriver vi ett nytt kapitel i berättelsen om sagoträdgårdarna i 2014 upplaga av Enköpings tematrädgårdar.